Har klimatskeptikerna vunnit?

På den frågan svarar Financial Times chefsekonom, Martin Wolf, ja i en analys publicerad i dag 22 maj.

-Sett till att inget görs i världen har klimatskeptikerna vunnit, skriver Wolf och bygger under med statistik och diagram som visar vad vi alla känner till –att utsläppen av koldioxid i atmosfären bara fortsätter att stiga i en takt som är ohållbar.

De ytterst tandlösa klimattoppmötena bara finns där som en bekräftelse på att den ekonomiska krisen sedan 2008 skjutit alla ansträngningar i sank. Inget görs längre, som Wolf tragiskt konstaterar.

-Våra försök att lägga om våra val bort från de som nu driver på ständigt ökade utsläpp har misslyckats. Orsakerna till misslyckandet ligger djupt. Bara hotet om mer näraliggande katastrofer kan kanske ändra på det och då kan det redan vara för sent. Det är en deprimerande sanning. Det kanske också är bevis för ett förödande misslyckande, avslutar Wolf sin krönika.

Så har då klimatskeptikerna rätt? Bevisbördan för det ligger dock på dem själva och inte på den absoluta majoritet av klimatforskare som säger att temperaturökningen och klimatförändringen är ”man-made”, det vill säga orsakad av människans industriella verksamhet.

I en undersökning som gjorts av IOP Science har ett stort antal vetenskapliga texter, 11 944 skrivna av 29 083 forskare, klassats och gett följande resultat: bland de som explicit uttalar sig om effekterna av människans inverkan tar 98,4 % av forskarna ställning för tesen om ”man–made” förändring medan 1,2 % avfärdar den och 0,4 % är osäkra.

Kan den enorma majoriteten ha fel? Ja, det kan den, det har hänt förut, skriver Martin Wolf. Eller är det som vissa säger att alla dessa forskare är köpta och spelar med i en världsomspännande konspiration? Skulle de riskera sin karriär och sitt rykte för några kronor extra i fickan? Är det inte enklare att anta att för de 1,2 % som avfärdar den dominerande forskningen finns det agendor som styrs av bolag som Exxon och med betydligt större belopp att inkassera för ”forskningsresultat” som går Exxons ärenden?

Har därför kampen mot klimatförändringen redan lidit ett avgörande nederlag? Har klimatförnekarna segrat trots att deras argument förkastas av en överväldigande majoritet av världens klimatforskare? Sett till politikernas agerande under klimatmötena har nog Martin Wolf rätt.

  
 

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

15 reaktion på “Har klimatskeptikerna vunnit?

  1. Det har ingen betydelse vilket som är vad…
    Världens ekonomi är inne i ett spår som bara en katastrof kan stoppa.
    Blir det varmare, ja, då får vi anpassa oss…
    Händer inget, ja, då får vi anpassa oss..

  2. Folk skräms ju vettlösa av den här klimatalarmismen. Enligt Miljöpartiet lider 80% av svenskarna av klimatångest. En helt ny fobi har skapats på politisk väg. Media och makt gör gemensam sak i att ensidigt propagera för något som inte har något vetenskaplig stöd över huvud taget. Man gissar, men även gissningarna är dåligt underbyggda. Det lämnas inget som helst utrymme för debatt, och detta är väldigt oroande. Vi ger makthavarna ett mycket kraftfullt vapen (spela på rädsla), som vi inte vet hur det kommer att utnyttjas. Klart är väl att det kommer att utnyttjas på ett eller annat sätt.

  3. Tänk om så många som 1,4 procent av världens ”vetenskapliga” texter om krisen var marxistiska analyser! Jag skulle jubla!
    Historien är full av domedagsprofetier som ”vetenskapsmän” gjort karriär på. I min ungdom skulle överbefolkning leda till jordens undergång. Historien är också full av ”vetenskapsmän” som sprungit olika kapitals ärenden. Exempelvis tobaksindustrins. Vad som är rätt och fel i vetenskapliga spörsmål avgörs inte med majoritetsbeslut. Inte heller genom vad FN-organ anser. FN är en föga demokratisk organisation. Klimatfrågan är en svår fråga där det behövs mer vetande och mindre tro från alla sidor.
    Bengt B

  4. Ordet ”klimatskeptiker” är problematiskt, det ger alarnisterna utrymme att berätta att motståndarna tror att det inte finns något klimat. Det finns en atmosfär med ett klimat och en växthuseffekt, men andelen koldioxid är försvinnande liten, med eller utan industrialismen. Ett vanligt vulkanutbrott är lika med industrialismen, och faktiskt var ett vulkanutbrott på Island Europas värsta katastrof. Det är solen och dess avstånd till vår enmila-zon utanpå planeten som förklarar temperaturvariationer på jorden. Frågan om människans påverkan besvaras (enligt påståenden från alarmistsidan) av 99% av dem som någon kallar forskare (är det de som svarat på enkäten, vem bestämde vilka som skulle få den?), att människan påverkar klimatet. Jag ansluter mig till dem. Däremot kan det inte finnas någon konsensus om hur eller hur mycket.

    Sen finns det en politisk praktik också, själva implementeringen av minskade koldioxidutsläpp. Det här är ju en fråga som drivs av många negativa människor, vars infallsvinkel är att en tänkt näraliggande katastrof ska lösas med begränsningar, förbud, och hinder, särskilt för andra. Givetvis med det förledande lilla ordet ”vi” i varje mening, ordet som egentligen betyder ”ni andra”. ”Vi” betyder på svenska ”vi alla”, en själv inräknad, men bland nyspråkisterna finns som vanligt en innovation; här delas processen upp i två, en där ett särskilt ”vi”-kollektiv bestämmer, men sen ska det hela betalas av en grupp som inte är med och bestämmer, den är mycket större, lite olydig och opålitlig. Förtjänar egentligen inte denna grupp oansvariga nöjeslystna fåkunniga egoister en rejäl serie med förbud och pålagor, sen alla vant sig vid de gamla? Jo det är klart, skulle Luther ha sagt. Ett av negativistens största bekymmer är att andra får göra som de vill.

    Om vi lämnar förbudsentusiasterna åt deras dystra öde, antar att våra obetydliga koldioxidutsläpp spelar någon roll (här har många specialister på atmosfären lämnat oss), så kan man göra två saker. Man kan begränsa utsläppen med tvång, eller plantera något i Afrika med glädje som äter koldioxid. Hela diskussionen handlar om tvång, vad andra inte ska göra parat med en klädsam dos självspäkning, men om man verkligen vill sänka koldioxidnivåer är det bara att odla upp Sahara. Eller åtminstone börja där. Det är ju mycket enklare än att sluta producera el via kokat vatten under en kolbrasa, när kol är det enklaste sättet att elda. Om vi bortser från de miljarder fattiga asiater som kokar ris på en brasa kobajs, det är de som gör det gulbruna molnet över Indien och Pakistan.

    Politikerna vet redan att det inte går att förhandla om nettominskade utsläpp globalt, när alla pekar finger åt varandra, och de vet att det inte behövs, så inget händer. I Sverige drivs frågan av samma människor som vill haverera vår elförsörjning och den koldioxidfria kärnkraften och göra el dyrt avsiktligt. De framstår som just så oseriösa de alltid varit när deras sinsemellan oförenliga ståndpunkter garneras med det osvenskaste man gärna kan tänka sig, höga priser och skatter på uppvärmning i det lilla tekniklandet vid polcirkeln som svalt och frös för hundra år sen.

    Som grädde på moset har vi den socialdemokratiska infallsvinkeln; ”nä men oj, mera skatteintäkter, då kan vi fortsätta vara alla goda gåvors givare!” Tyvärr är (s) numera så inavlade att de inte ens fattat varför de förlorade två val i rad. Någon gång emellanåt träffar jag deras hantlangare, det är långt till forntidens briljanta talare och pålitliga gubbar i keps, de lever i en annan värld, har många problem, och ingen vision. Så de köper miljöpartiets svammel med hull och hår, utan att ens märka att den står stick i stäv med deras egen vision på den tiden de hade en. De går i allians med dem som vill riva grunden till välståndet, och tror att någon blir glad.

    Koldioxideffekten (som den borde heta) är osäker. Globalt produceras el med kol, men lokalt har vi vattenkraft och kärnkraft. Det är ogenomförbart att minska den globala kolförbränningen, våra alarmister vill förstöra grunden till att vi inte har det globala problemet hemmavid, tvinga på oss tagelskjortan för att Legobitar produceras billigast i Asien, och fördyra boende och transporter utan någon som helst effekt på det tänkta problemet. Om det är ett problem. Som vi inte bidrar till.

    ”Tänk positivt” hette en kampanj eller flera på 1900-talet. Odla upp Sahara. Det är enklast och billigast. Det är framförallt inte negativt, utan positivt, så att någon får lust att hänga på. Klimat-nojjan som underlag för förbud, sabotage och skattehöjning är ingenting att hoppas på.

  5. För några år sedan växte en glaciär på Grönland med tolv kilometer. Ingen sade ett pip. Sedan smälte den till vanlig storlek och alla skrek om klimatförändringar och hot.

    Man kanske inte behöver vara någon hjärnkirurg för att inse att vi blir rövknullade, att det är, inte falsk, men väldigt ofullständig och fragmentarisk information vi får presenterad för oss.
    Det finns massor av litteratur och forskningsresultat där ute som hävdar att det är fullt normala svängningar. De har tittat på ett mycket längre perspektiv och kan visa att temperaturförändringar är en naturlig del av jordens cykel.

    Kanske består mitt tankefel i att jag betror våra politiker med en aning högre intelligensnivå än de faktiskt har, men jag kan inte förstå hur de kunnat undgå det välkända faktum att jorden flera gånger om haft den här temperaturen och att temperaturen, om man bortser från extremvärden, sjunker på jordens norra halvklot.
    De måste också känna till att alla de extrema klimatförändringar som genom jordens tidigare historia har ödelagt massor av civilisationer.

    Så varför denna klimathysteri?

    Det enda svar jag kan komma på, är att folk är så jävla lättlurade och att våra politiker tjänar på att alla enas av en gemensam fara.
    Kanske försöker de få vänsterextremister att sluta kasta sten och islamkritiker att sluta agitera mot sharia genom att få dem att tillsammans krama en tall?
    Kanske ser de vilket asdåligt jobb de gör med ökad segregation, ökad mental ohälsa, en växande politisk adel och annat skit – och de vill få pöbeln att tänka på annat och skrämselpropagandan fungerar uppenbarligen för folk tror stenhårt i denna masshysterins dagar. Även på helt uppenbara lögner.

    Vad tror ni andra som brukar kommentera här?
    Är klimathysterin en skapad kris för att dölja något annat?

  6. I alla fall verkar den ha fungerat på dig sett till din uppskruvade kommentar, full av svärord och förakt för vanliga människor.

  7. @Benny Åsman

    Det framgår väl ganska klart av mina kommentarer, att politisk propaganda fungerar inte på mig, av vilket slag de än må vara.

  8. Det är lätt att skrämmas, det ingår i vår biologiska profil att vi är riskaverta. Vi har också ett specialiserat samhälle, där experter berättar för oss vad som är sant, sen är många inte intresserade heller. Men en sak är jag säker på; klimat-nojjan används som ett sätt att argumentera för höjda skatter i ett läge där 17 av 25 kr redan går i skatt för löntagaren, och det räcker inte. Nu finns en rejäl opinion mot miljöpartiets sabotagepolitik, särskilt som den inte hänger ihop, och ganska många tror inte längre på dystopin. Men det är inte därför politiker inte kommer överens; de är alla helt överens om att någon annan ska minska sina utsläpp, då blir det inget.

    Som ett extra glädjepiller för den som letar katastrofscenarios ska jag berätta om jordens kärna, allenbältet och atmosfären. Jorden har ett centrum, smält järn möjligen, och en magma som snurrar runt den. Tillsammans skapar dessa två ett magnetfält som bildar jordens magnetiska plus och minuspol, och med dem alllenbältena. De magnetiska polerna har bytt plats många gånger i en process där jorden har många tillfälliga poler, och helt döda magnetiska områden. Om (när?) magman slutar cirkulera runt kärnan upphör jordens magnetfält, och med dem allenbältet, och med det skyddet för vår atmosfär, som kommer att blåsa bort med solvinden, precis som forskarna spekulerar i att det skett på Mars. Då står vi där utan atmosfär, vare sig den har 0,0003 eller 0,0004 promille koldioxid. Den som vill oroa sig har här en katastrof av totaldimension att leka med. Berätta inte för någon miljöpartist, de kommer att hitta på något om sambandet mellan bilbatterier och/eller ficklampor och jordens magnetism, och genast kräva skatt, skatt på moms, moms på skatt samt en extra deponeringsavgift eller två för att ”komma närmre en lösning på problemet” som Romson, Fridolin och Nordin skulle uttrycka saken.

  9. Kan man verkligen bygga en framtid på konsumtion och utsläpp som bara ökar och ökar. Kallas det hållbar utveckling?

    Titta bara på snön i städerna. Svart och smutsig och klassas som miljöfarligt avfall (O_O)

  10. De lägger upp slasket på en äng 300 meter från mig. Volymen har minskat med 75%, antingen finns det fruset vatten kvar under gruset, eller så är allt grus. Om allt är grus är det rätt mycket…grus.

  11. Det låter inte som du bor i en stad där konkuransen kväver allt levande på kapitalets tillväxtaltare.

    Säj, varför är alltid miljöförespråkare på vänstersidan och klimatskeptiker på högersidan?

    I Centern finns båda dessa förhållanden i strid med varandra och så blir det också skit av alltihop när nyliberaler ska leverera nåt tillsammans med miljötänkare. Det funkar inte och slutar förmodligen med att ingen saknar dom.

    Miljötänket liksom klasskampen tillhör den långsiktiga överlevnaden. Det är som två sidor av samma mynt, egentligen tre sidor där feminismen också ingår. 🙂

    Det börjar så smått gå upp för Svenne Banan att regeringens utsugarlinje har helt andra syften än vad som hittills påståtts så det finns all anledning att kavla upp ärmarna och kämpa för ett samhälle som tillhör fler än herr Penningestinn.

  12. Jag bo i en kommun med många hantverkare och småföretagare, de äger en grävmaskin eller en lastbil eller något annat som behövs och hyrs in efter behov. Förr i tiden hade kommunen säkert egna maskiner som stod på snörräta rader med en rakryggad herre i skärmmössa med handen på ena framflygeln, men skatten räcker inte till för det längre, trots att den är mycket högre numera. Eller kanske just därför? Samma maskininnehavare gör olika tjänster åt kommunen beroende på vad som behövs just för tillfället. De blir omgående kritiserade för sitt undermåliga jobb, och tycker själva att de gjort precis vad de fick betalt för, antagligen med all rätt. Politiker levererar ingenting, det är vi som levererar, och de som tar för sig av resultatet, och klappar sig för bröstet.

    ”Miljöförespråkarna” förespråkar inte miljön, utan höjda skatter och förbud, de väljer alltid selektivt ur faktabasen för att genomdriva mer skatter och med förbud. Vänsterns resa utför började runt 1980, när den överlät framstegsoptimismen åt andra, hamnade helt fel i energifrågan, och inte ens intresserad sig för fakta, utan började idissla katastrofscenarios. Det är riktigt synd om sossarna som trasslat in sig och sitt samhällsbygge i denna fiaskoartade mentala utveckling. De hade mycket att vara stolta över, enorma investeringar över 1900-talet som gav massiv utdelning. Istället för att framhäva allt de gjort rätt skäms de över det, köper miljöpartiets röster med familjesilvret, och blir regeringsodugliga på kuppen.

    ”Klimatskeptiker” är en beteckning alarmister ger åt folk som vet att det inte finns så mycket samband mellan datamodeller och verkligheten, som vet att koldioxidhalten räknas i delar av promille, som vet att det inte ens finns så mycket fossila bränslen att co2-halten kan stiga så mycket. Det finns en jord med en atmosfär som har olika klimatzoner, anhängarna av högre skatter försöker lura i sig själva att motståndarna till högre skatter är skeptiska till ”klimatet”. Men motståndarna till den vanmäktiga klimathysterin är emot högre skatter på konsumtion, därför att det redan prövats i Sverige, och resultaten av högre skatter är förutsägbara och nedslående, för alla utom för dem som tycker att högre skatter är ett självändamål, för att inte säga en rättmätig luthersk bestraffning..

    Frågan gäller alltså inte alls ”klimatet”, utan om man ska låta politiker höja skatten ytterligare. För hundra år sen var det högern som höjde skatter och tullar, och vänstern som ville sänka dem. Numera är rollerna ombytta. För hundra år sen var vänstern framtidens man, numera är hon gårdagens kvinna. Som teknikpessimist och tillväxtmotståndare hamnar man i den positionen automatiskt. Ens motståndare behöver bara titta på när man förstör för sig själv.

  13. Pingback: Misslyckat klimatmöte – mänskligheten närmare en katastrof | Anders Romelsjö på jinge.se

  14. Pingback: Lösningar på klimatproblem? Del 1. | Anders Romelsjö på jinge.se

  15. Pingback: Klimatpolitikens dolda agenda | Anders Romelsjö på jinge.se

Kommentera